Skriv din bok - del 1

Ok, dags att ta tag i saker och ting. Att sluta lalla runt utan att våga ta steget. Visst, jag kommer inte bli vår nästa stora bästsäljare, har varken idéerna, kunskaperna eller självförtroendet för det, men det är egentligen inte det det handlar om. Det här handlar om att bli bättre på vad jag älskar. Att skriva. Låta fingrarna dansa över tangentbordet och bilda meningar som bildar stycken som bildar hela historier. För mig själv, för byrålådan, för jobbet eller vad det än vara månde.

Jag börjar i all enkelhet med att läsa Skriv din bok och sälj den av Dag Öhrlund. Att i lugn och ro ta det steg för steg, fundera på vad jag läser och hur jag kan använda det i mitt eget skrivande. Steg två kommer att bli att läsa om Stephen Kings bok Att skriva och försöka lära av hans erfarenhet och ta till mig av tipsen han ger.  So here it goes, Skriv din bok - del 1.


Kapitel 2 - Tro på dig själv!
Ja, det är lätt att säga, betydligt svårare i praktiken.
"Klart att du ska skriva, att skriva är det roligaste som finns."
"Om du vaknar på morgonen med känslan av att allt annat än skrivande är bortkastad tid, då är du på rätt spår!"

Många meningar i början av det här kapitlet lämpar sig som slagord, sporrar och chere ups. Jag har fyllt sidorna med understrykningar, utropstecken och kommentarer. Men den viktigaste och kanske svåraste av dem alla är:

"Nyckeln till framgång ligger i att du inom dig har en historia som du brinner så starkt för att inget annat är viktigare. Och att du har något att berätta som ingen annan har sagt tidigare. Eller - att du kan berätta historien bättre än alla dem som gjort det tidigare."

Här stannar jag upp. Hakar mig. Har jag det? En historia jag brinner så mycket för? Jag börjar fundera på om jag brinner för något och i så fall vad. Nyttigt. Att stanna upp och ta en ordentlig titt på sig själv. Vågar jag faktiskt säga att jag brinner för att berätta den där historien som legat och malt i bakhuvudet ett par år utan att försvinna? Vågar jag ta så stora ord i min mun. Kanske ska jag börja med att säga att den ligger och glöder, har potential att flamma upp till en eld.

"När sista punkten var satt kom verkligheten farande och slog oss med gummiklubba i nacken. Vilka trodde vi att vi var, bara för att vi skrivit en bok?"

Precis, här ligger min akilleshäl, min stora rädsla, det som hämmar mig. Jag har inga problem med att sitta vid tangentbordet sent om kvällarna och låta tankarna ta form på skärmen. Njuter av det. Känslan när orden bara flödar ur fingrarna och jag inte censurerar mig själv. Men sedan. Att visa det för någon, det är då vi kommer till det svåra. Där det tar emot. Det steget har jag ännu inte tagit och kommer kanske aldrig att ta. Men det är en del i den här övningen, att finna ut om det egentligen är det viktiga. Kanske räcker det med att byråldan/ usbminnet och jag delar orden. Vi får se.