Om du bara kunde se mig
Först blev jag inte riktigt klok på den här boken. Hade svårt att få grepp om de första kapitlen. De kändes som om det var en bok som vände sig till tonåringar. Men ju mer jag läste desto mer berörde den mig.
Om du bara kunde se mig av Cecelia Ahern handlar om Elizabeth Egans. En ung inredningsarkitekt i ett litet irländskt samhälle som drar ett alldeles för tungt familjelass ensam. Hon tar hand om sin sexåriga systerson eftersom systern är en "fri själ" som inte bryr sig om någonting annat än sig själv och att få pengar till sprit. Elizabeths pappa är en vresig enstöring som i alla år gått och väntat på att mamman som, även hon en fri själ, försvann från hemmet för många år sedan. För att hantera vardagen har Elizabeth utvecklats till en pedantisk karriärkvinna som styrs av ordning och punktlighet.
Så en dag dyker Ivan upp i Elizabeth och systersonens liv och allt vänds upp och ner. Ivan är rolig, sorglös, spontan och älskar äventyr, hennes totala motsats alltså, och inget blir som det har varit i det Eganska hemmet. Elizabeth förändras, likt en fjäril som kommer ur sin puppa blommar hon upp i Ivans sällskap. Men vem är han? Var kommer han i från? Och viktigast av allt, finns det någon framtid för dem?
Det är mycket tydligt att det är Elizabeth som är huvudperson i boken, att det är hon som behöver hjälp. Men för mig kändes Ivans öde mycket intressantare. De frågor som han måste ta ställning till berörde mig mycket mer än hennes. Lilla Luke, den sexåriga systersonen, som med tanke på vad boken handlar om borde vara en viktig kugge som engagerar, men han blir en liten parantes i texten. Det är bara en kort sekvens när bästa kompisen inte längre vill leka med honom för att han tycker Luke är konstig som det känns äkta.
Till en början uppfattade jag boken som en ungdomsbok, och det fungerar den säkert som också, men det finns ett djup i boken som, ganska ofta tyvärr, är välkamouflerat, men det finns där. Ju längre jag läste desto bättre tyckte jag den blev. Det är en fin liten bok om vänskap och vikten av att sträcka ut en hjälpande hand.
Betyg: ***
Antal sidor: 315
Förlag: Bazar
Om du bara kunde se mig av Cecelia Ahern handlar om Elizabeth Egans. En ung inredningsarkitekt i ett litet irländskt samhälle som drar ett alldeles för tungt familjelass ensam. Hon tar hand om sin sexåriga systerson eftersom systern är en "fri själ" som inte bryr sig om någonting annat än sig själv och att få pengar till sprit. Elizabeths pappa är en vresig enstöring som i alla år gått och väntat på att mamman som, även hon en fri själ, försvann från hemmet för många år sedan. För att hantera vardagen har Elizabeth utvecklats till en pedantisk karriärkvinna som styrs av ordning och punktlighet.
Så en dag dyker Ivan upp i Elizabeth och systersonens liv och allt vänds upp och ner. Ivan är rolig, sorglös, spontan och älskar äventyr, hennes totala motsats alltså, och inget blir som det har varit i det Eganska hemmet. Elizabeth förändras, likt en fjäril som kommer ur sin puppa blommar hon upp i Ivans sällskap. Men vem är han? Var kommer han i från? Och viktigast av allt, finns det någon framtid för dem?
Det är mycket tydligt att det är Elizabeth som är huvudperson i boken, att det är hon som behöver hjälp. Men för mig kändes Ivans öde mycket intressantare. De frågor som han måste ta ställning till berörde mig mycket mer än hennes. Lilla Luke, den sexåriga systersonen, som med tanke på vad boken handlar om borde vara en viktig kugge som engagerar, men han blir en liten parantes i texten. Det är bara en kort sekvens när bästa kompisen inte längre vill leka med honom för att han tycker Luke är konstig som det känns äkta.
Till en början uppfattade jag boken som en ungdomsbok, och det fungerar den säkert som också, men det finns ett djup i boken som, ganska ofta tyvärr, är välkamouflerat, men det finns där. Ju längre jag läste desto bättre tyckte jag den blev. Det är en fin liten bok om vänskap och vikten av att sträcka ut en hjälpande hand.
Betyg: ***
Antal sidor: 315
Förlag: Bazar
Inga kommentarer: