Hundöron eller inte hundöron, det är frågan
En rolig diskussion dök upp för en stund sedan. Viker ni hundöron i böckerna eller inte? Det fanns nog lika många svar som diskuterare (kan det heta så? en person som är med i en diskussion?).
Aldrig! svarade några förskräckt. Alltid! svarade andra, det ger boken personlighet.
Själv måste jag medge att jag gör både och, men att jag är konsekvent i min inkonsekvens. Jag viker aldrig hundöron i en inbunden bok. Varför har jag egentligen inget bra svar på. Det känns väl inte rätt helt enkelt. Pocketböcker däremot får ofta hundöron och brutna ryggar. Jag gillar när det syns att böckerna blivit lästa.
I inbundna böcker använder jag alltid ett bokmärke. Ibland är det fliken från skyddsomslaget (fungerar om boken inte är för tjock), någon enstaka gång ett fint bokmärke men oftast ett kvitto, en papperslapp eller liknande.
Hur gör du?
Aldrig! svarade några förskräckt. Alltid! svarade andra, det ger boken personlighet.
Själv måste jag medge att jag gör både och, men att jag är konsekvent i min inkonsekvens. Jag viker aldrig hundöron i en inbunden bok. Varför har jag egentligen inget bra svar på. Det känns väl inte rätt helt enkelt. Pocketböcker däremot får ofta hundöron och brutna ryggar. Jag gillar när det syns att böckerna blivit lästa.
I inbundna böcker använder jag alltid ett bokmärke. Ibland är det fliken från skyddsomslaget (fungerar om boken inte är för tjock), någon enstaka gång ett fint bokmärke men oftast ett kvitto, en papperslapp eller liknande.
Hur gör du?
Själklart gör man hundöron och man inte har något annat att markera med.
SvaraRadera