En litterär relation som jag minns - 4 december

Blomsterkronan
av Minette Walters
Det är dagens uppdrag i Litteraturmagazinets julkalender. Det vore enkelt och kanske självklart att prata om stora kärlekar som Shakespeares Romeo och Julia eller Tolkiens Aragorn och Arwen, men det är en betydligt mer dysfunktionell men på något sätt ändå mer äkta kärlek som är det första jag kommer att tänka på, för ja, det är en kärleksrelation jag direkt associerar till, även om jag inser att det finns massor med andra varianter på relationer; syskonskap, systerskap, föräldrar och barn, vänner, fiender... listan kan göras lång.

Men det är relationen mellan Dr Sarah Blakeney och hennes man, konstnären Jack som alltid kommer tillbaka till mig. Inte för att den var så ren och vacker utan för att den känns så verklig, ärlig och äkta. Jack älskar verkligen sin fru trots alla rykten om hans otrohet och hennes tvivel på honom, och det är en kärlek som känns på djupet.

Trots att det nu är hemskt många år sedan jag läste Blomsterkronen av Minette Walters sitter den kvar i huvudet. Inte just för att boken är så enastående, det är en väldigt bra deckare, väl värd att läsas och läsas om, men inte mer än så. Nej, det som stannat kvar och som jag beundrar så är Walters sätt att beskriva karaktärerna. Sarah är nyinflyttad distriktsläkare i en liten ort på den engelska landsbygden, och det är inte helt lätt, ganska vedervärdigt faktiskt, att försöka ta över efter och försöka fylla den gamle läkarens skor. Mitt i allt detta börjar Jack måla av några av byns kvinnor och genast sprids rykten om hans otrohet, rykten som har skiter fullständigt i, han vet ju vad som är sant och inte, men som håller på att slita hans fru i stycken och förstöra deras relation.

Till en början blir jag helt galen på Jack och hans beteende, han framstår som en vedervärdig person, men ju längre in i handlingen jag kommer ändrar jag mig och snart känns han som den ände ärliga och uppriktiga personen i hela boken. Det är så frustrerande att han inte försvarar sig mot ryktena inför sin fru, men han anser sig inte behöva det, han älskar ju henne helt och fullt och tycker att hon borde veta det och därmed förstå vad som är sant.

Tyvärr har boken slutat att säljas på svenska, om man inte förlitar sig på antikvariat förstås och jag upptäckte till min förtvivlan att jag lånat ut och inte fått tillbaka mitt ex. Ja ja, det blir till att investera i ett ex av den engelska upplagan istället, The Scold's Bride, för plötsligt fick jag en väldigt lust att läsa om den igen.


Kommentarer

Populära inlägg