Varför bokblogga?

Det är en fråga jag och säkert många bokbloggare med mig fått många gånger. Och de allra flesta svarar att det är en läsdagbok. Ett sätt att hålla ordning på det man läser. Och det stämmer väl till viss del, men för att vara helt ärlig så är bokbloggandet en egoistisk sysselsättning. Ville man bara hålla koll på sin läsning så skulle man fortsätta skriva läsdagbok på kammaren, antingen med penna och papper eller i den egna datorn. Att man väljer att lägga ut sina tankar på nätet är naturligtvis för att någon annan ska läsa dem.

För min del var det en önskan att prata böcker med andra läsare som startade det hela. Många gånger kände jag en frustration över att ligga i ofas med andra läsare. Om jag läst en riktigt bra bok och rekommenderade den till någon så började de läsa den efter samtalet. När de var redo för bokprat hade jag redan gått vidare till en annan bok och mindes inte allt längre. Och vice versa. Om jag fick låna en bra bok av en vän så var det lite sent för diskussioner när jag läst klart.

Men så upptäckte jag nätet och några av alla de fantastiska bokbloggar som finns där ute. Helena på Bokhora var en av dem som skrev fantastiska inlägg och som deltog aktivt i diskussionerna i kommentarsfältet. Här fanns ett forum för att prata böcker på ett sätt som passade mig. Det tog inte lång tid innan Bokmalen.nu var född (eller Bokyra som den hette från början) och jag tog mina första stapplande steg i bloggosfären. Och det har jag inte ångrat en sekund.

Tack vare bokbloggandet har jag träffat, både virtuellt och IRL, trevliga läsande människor från såväl Sverige som andra länder. Jag har fått bra kontakt med flera bokförlag som generöst skickar recensionsexemplar till mig. Flera gånger har gränserna för min läsnings bekvämlighetszon tänjts, jag har läst böcker jag aldrig hade plockat upp annars och det har varit fantastiskt.

Jag har naturligtvis även stött på riktiga bottennapp, men jag har insett att man inte måste läsa ut en bok. Det finns alldeles för många bra böcker där ute för att jag ska plåga mig igenom något jag inte gillar. Det finns inget speciellt sidantal jag måste ha läst innan jag slutar, det är inte ovanligt att man hör om 50 eller 100 sidor, men jag har läst mindre än så och nästan läst ut böcker innan jag lagt dem ifrån mig. När det inte är intressant längre så slutar jag helt enkelt läsa. Konstigare än så är det inte.

Men det bästa är att skriva ett inlägg och sedan diskutera med läsarna. Det slår allt!

Jag har listat några av mina favoritbloggar här till höger och samlat fler under fliken Bokbloggar. Får du blodad tand och vill ha fler tips kan du gå in på bokbloggar.nu och bokbloggar.se för hundratals tips.

Kommentarer

  1. Vilket fint inlägg om att bokblogga. Det är en egotripp, helt klart, men också mycket socialt. Ett skönt sätt att umgås helt enkelt, det är ju på helt egna villkor och när man själv hinner.

    SvaraRadera
  2. Tack, vad kul att du gillade det. Och jag håller med, det är ett härligt sätt att umgås med andra läsare.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg